⌂ Hem | ✉ Kontakt | ≡ Sidkarta | © 2011-2024

Konkurs i företag

Starta Eget Info Logotyp-bild

Artikeln ger en introduktion till konkurser för olika typer av företag. Konkursprocessen beskrivs, och svar på de vanligaste frågorna ges.

Innehåll:

Vad är en konkurs?

Konkurs är ett tvångsförfarande som riktas mot företag på obestånd. Det som sker är att i princip alla tillgångar säljs för att reducera (eller helt eliminera) de skulder som föreligger i det aktuella bolaget. En konkurs kan ske för både en fysisk person (jämför enskild firma) och en juridisk person (exempelvis aktiebolag och handelsbolag).

I ett konkursförfarande utses en konkursförvaltare (se fråga nedan) som företräder konkursboet (se fråga nedan).

Hur går företag i konkurs? Vem ansöker om det?

Enligt 2 kap. i Konkurslagen (KL) startas förfarandet genom bolaget själv eller av en fordringsägare som ska bevisa att ett bolag hamnat på obestånd och att grunden för konkurs därmed är befogad. Ansökan lämnas in till tingsrätten som tar ställning om det blir konkurs eller inte.

Något som är viktigt att påpeka är att om företaget själv lämnar in ansökan brukar det alltid (nästan) automatiskt bli fråga om konkurs. Företaget självt har ju bra koll på hur illa det verkligen är, dvs. vet om bolaget är på obestånd eller ej. Är det däremot så att en fordringsägare lämnar in ansökan om konkurs måste denne kunna bevisa att så är fallet.

En konkurs går kortfattat till så här:

  1. En konkursansökan riktas (av en fordringsägare, eller företaget självt) mot företaget, hos tingsrätten.
  2. Det är tingsrätten som beslutar om företaget ifråga ska gå i konkurs eller inte. För att företaget ska kunna gå i konkurs måste bevis finnas för att företaget är på obestånd (läs vår artikel om obestånd). Ett alternativ till konkurs är företagsrekonstruktion (läs mer om detta i texten nedan).
  3. Vid beslut om konkurs utser domstolen en konkursförvaltare som har rätt att bestämma i företaget.
  4. Efter beslut om konkurs ska företagets företrädare avge en bouppteckning, vilket innebär en förteckning av företagets tillgångar och skulder.
  5. Konkursförvaltaren avvecklar företaget, vilket görs genom att sälja tillgångar och betala tillbaka skulder. Fordringsägare har nu möjlighet att ha synpunkter på hur de medel som finns i konkursboet (dvs. företaget som gått i konkurs) ska utdelas till de olika fordringsägarna. Vanligtvis får inte alla fordringsägare tillbaka sina pegar, utan de förlorar pengar i konkursen.

Konkurs i aktiebolag vs handelsbolag och enskild firma

Det som skiljer konkurser i ett aktiebolag mot konkurser i enskilda firmor och konkurser i handelsbolag är att i de två sistnämnda fallen är delägarna personligt betalningsansvariga vilket inte är fallet vid ett aktiebolag. Det finns dock situationer då exempelvis medlemmarna i att aktiebolags styrelse kan bli personligen ansvariga för aktiebolagets skulder; läs mer i våra artiklar om:

Vanliga frågor

Vad gör jag om jag tror mitt företag håller på att gå i konkurs?

I detta fall så är det en god idé att snarast kontakta exempelvis en jurist eller en revisor.

Finns personligt ansvar när företag går i konkurs?

För enskild firma och handelsbolag så är ägarna personligen ansvariga för företagets skulder.

För aktiebolag är huvudregeln att varken styrelse, VD, eller ägare är personligen ansvariga för aktiebolagets skulder. Det finns dock undantag då dessa kan bli personligen ansvariga för aktiebolagets skulder (exempelvis då reglerna om kontrollbalansräkning inte följts). Läs mer om i vår artikel om aktiebolagets styrelse och dess ansvar.

Hur ser ansvaret ut för skatteskulder? För enskild firma och handelsbolag är företagets ägare ansvariga även för skatteskulder. För aktiebolag kan det vara värt att notera följande: För att helt säkert undvika personligt ansvar för skatteskulder bör dessa betalas så fort de uppkommer, då det annars finns risk att personligt ansvar för dessa uppkommer hos styrelsen i samband med en konkurs.

Vad är kopplingen till företagsrekonstruktion?

Om ett företag riskerar att gå i konkurs kan det ansöka om att istället genomgå en företagsrekonstruktion. Ansökan görs hos tingsrätten.

En företagsrekonstruktion går ut på att företaget får hjälp av en företagsrekonstruktör som utses av tingsrätten. Syftet är att försöka avgöra om företaget kan drivas vidare, utan att behöva gå i konkurs. Bland annat hjälper företagsrekonstruktören företaget att förhandla med dess fordringsägare om nedsättning av skulderna.

Vad är en utmätning?

Utmätning betyder att Kronofogden beslagtar tillgångar hos företag som inte betalat sina skulder till en fordringsägare med syfte att sälja tillgångarna, och betala fordringsägare.

Vem kan rikta en konkursansökan mot ett företag?

Ett företags fordringsägare kan rikta en konkursansökan mot företaget. Även företaget självt kan ansöka om konkurs. Ingen annan part kan rikta en konkursansökan mot ett företag.

Gäller det ett aktiebolag som självt ansöker om konkurs så ska beslut om detta fattas av styrelsen eller bolagsstämman.

Vad är ett konkursbo?

Ett konkursbo kallas den juridiska enhet som inkluderar ett konkursats företags egendom. Konkursboet förvaltar de tillgångar som ska transfereras till företagets fordringsägare.

Gäldenären får under inga omständigheter röra de pengar som finns i konkursboet från tidsperioden mellan konkursens start till dess slut.

Konkursboet företräds av en konkursförvaltare.

Hur lång tid tar konkursprocessen?

Hur lång tid en konkurs tar varierar mycket.

I enkla fall där företaget självt lämnar in konkursansökan, eller bifaller en fordringsägares konkursansökan kan beslut om konkurs ibland fattas samma dag som tingsrätten tar upp fallet. Gällande processen efter beslutat så kan den i bästa fall (exempelvis då inga tillgångar, eller endast tillgångar som är enkla att sälja, finns) ta cirka ungefär 5-6 månader.

I mer komplicerade fall (ofta för större företag) så kan både tiden för beslut om konkurs, och processen efter konkursbeslutet ta flera år.

Vad gör en konkursförvaltare?

En konkursförvaltare är den person, vanligen en advokat, som företräder ett konkursbo vid konkurser.

Konkursförvaltarens uppgifter: Konkursförvaltaren utses av tingsrätten och har till uppgift att få fram så mycket pengar som möjligt av gäldenärens egendom till konkursboet som i sin tur ska användas till att betala företagets fordringsägare (borgenärer).

Det är förmånsrättslagen som reglerar i vilken ordning som borgenärerna har rätt till betalning. När konkursen sker och konkursförvaltaren ska ta tillvara företagets tillgångar och omvandla dessa till pengar kan det hända att företaget antingen styckas av och att bolaget säljs bit för bit, alternativt att man gör allt för att hitta en potentiell köpare som köper bolaget som en enhet.

Nedan sammanfattas konkursförvaltarens uppgifter:

  • Tillvarata gäldenärens egendom
  • Upprätta bouppteckning
  • Omvandla tillgångar till pengar för att dra in det till konkursboet
  • Betala företagets fordringsägare.

Hur blir det med innestående lön och semester? Lönegaranti

Vanligtvis sägs de anställda upp när konkursförvaltaren tar över kontrollen av ett företag. De anställda kan dock ha rätt att få viss lön, enligt regler för så kallad lönegaranti.

Om ett företaget går i konkurs så kan de anställda alltså begära att få garantilön utbetald. Det är konkursförvaltaren som beslutar om garantilön ska utbetalas. Garantilönen betalas ut av Länsstyrelsen. Även innestående semester omfattas av lönegarantin.

Hur länge kan man få garantilön? Den betalas ut under högst åtta månader.

Läs mer på lansstyrelsen.se (Om lönegaranti).

Kan man se om ett företag är i konkurs?

Uppgifter om både inledd och avslutad konkurs är offentliga uppgifter. Allabolag.se erbjuder följande information:

Bolag med konkurs inledd (Allabolag.se).

Bolag med konkurs avslutad (Allabolag.se).

Vem får pengar först vid konkurs?

En fordringsägares fodringar kan anses ha antingen särskild förmånsrätt, eller allmän förmånsrätt eller så är de oprioriterade. Fordringar med särskild förmånsrätt betalas först, sedan betalas de med allmän förmånsrätt, och sist betalas de oprioriterade fordringarna.

I många fall finns inte medel att betala alla fordringar, varvid det är vanligt att oprioriterade fordringar inte betalas alls.

I de fall en fordringsägare är ett vanligt företag så rör det sig vanligtvis om oprioriterade fordringar, exempelvis så är en obetald faktura vanligtvis oprioriterad. Reglerna för vilka fordringar som är av vilken typ är dock mycket omfattande. Läs mer på skatteverket.se (Förmånsrätt).

Ambitionen är att innehållet på StartaEgetInfo.se ska vara korrekt; men mallar och information är gratis och används helt på användarens eget ansvar, och ska användas bara om tillräcklig kompetens innehas av användaren. Läs mer på länken ” Cookies och disclaimer” (längst ned).