Räkenskapsår

Räkenskapsår är en period för vilken den löpande redovisningen sammanställs för exempelvis ett företag. När ett företag ska upprätta bokslut dominerar vanligtvis kalenderåret som räkenskapsår, dvs. 1/1-31/12. Det finns dock andra varianter på räkenskapsåret. Dessa är: 1/5-30/4, 1/7-30/6 samt 1/9-31/8. Dessa kallas för brutet räkenskapsår.

Anledningen till att vissa bolag väljer något av de tre sistnämnda alternativen kan ha att göra med att verksamheten är säsongsanknuten vilket underlättar att göra på det sättet. Kortare eller längre räkenskapsår, högst 18 månader får användas om företaget är nystartat eller om företaget lägger om räkenskapsåret. Ibland kan en del företag se vissa fördelar med att lägga om räkenskapsåret. Enligt BFL, 3 kap, 1 $ är enskilda näringsidkare och handelsbolag med minst en delägare där beskattning av inkomsten från verksamheten sker hos fysisk person, skyldiga att ha kalenderåret som räkenskapsår.

Det har ofta att göra med att underlätta kontrollen av deklarationerna. För handelsbolag där delägarna enbart är Juridiska personer är det möjligt att ha brutet räkenskapsår. Vid andra bolagsformer som t.ex. aktiebolag är det inga problem att välja brutet räkenskapsår. Beslutet om vilket räkenskapsår företaget ska ha, såvida det inte är tvingat att ha kalenderår, är viktigt att tänka igenom, särskilt för bolag där intäkterna följer ett visst mönster under året.

https://www.startaegetinfo.se/xanor.html