⌂ Hem | ✉ Kontakt | ≡ Sidkarta | © 2011-2024

Fondemission

Starta Eget Info Logotyp-bild

Den här artikeln ger en grundläggande och heltäckande introduktion till fondemissioner.

Artikeln innehåller bland annat:

  • Vad är en fondemission?
  • Syften, fördelar och nackdelar med fondemissioner
  • Beräkningar, exempel och formler för olika sorters fondemissioner
  • Så genomförs en fondemission i praktiken
  • Svar på de flesta vanliga frågor om fondemissioner

Vad är en fondemission?

En fondemission är en bokföringsteknisk åtgärd som innebär att bolagets aktiekapital ökar. Aktiekapitalet är en del av bundet eget kapital.

Vanligtvis innebär en fondemission att fritt eget kapital omvandlas till aktiekapital (det vill säga fritt eget kapital omvandlas till bundet eget kapital). Det är dock även möjligt att omvandla andra delar av bundet eget kapital till aktiekapital i en fondemission (se vanliga frågor nedan för detaljer).

Inget kapital tillförs bolaget och inget kapital tas heller ut ifrån bolaget i en fondemission.

Syftet med en fondemission

Syftet med en fondemission är att öka aktiebolagets bundna egna kapital. Nedan redogör vi för mer specifika syften, samt fördelar och nackdelar med att genomföra en fondemission.

Mer specifika syften och fördelar

Fördel. Att genomföra en fondemission kan öka ett företags kreditvärdighet. Logiken för detta är att fondemissionen ger ett större aktiekapital, vilket innebär ett större bundet eget kapital, vilket i sin tur ökar kreditvärdigheten. Argumentet är att när det bundna egna kapitalet ökar så minskar möjligheten till aktieutdelning (läs mer under Nackdel 1, nedan), vilket i sin tur ökar kreditvärdigheten eftersom mer kapital finns kvar i bolaget till att betala skulder med.

Ytterligare ett syfte med fondemission kan vara att man vill ombilda aktiebolaget ifråga till ett publikt aktiebolag vilka kräver ett aktiekapital om minst 500 000 SEK.

Nackdelar med fondemission

Nackdel 1. När fritt eget kapital minskar, så minskar även mängden kapital som kan delas ut som aktieutdelning; läs mer i vår artikel om fritt eget kapital.

Nackdel 2. Det finns regler som säger att det egna kapitalet inte får understiga det registrerade aktiekapitalet med än 50 %. När aktiekapitalet ökar krävs således mer kapital i bolaget. Läs mer om dessa regler i vår artikel om kontrollbalansräkning.

Beräkningar och exempel vid fondemission

Två sorters fondemission: med eller utan nya aktier

Bakgrund: Varje aktie har ett så kallat kvotvärde. Antalet aktier multiplicerat med respektive kvotvärde utgör aktiekapitalet. Exempel: i ett aktiebolag finns 100 aktier av samma sort med kvotvärde om 1 000 SEK; aktiekapitalet är således 100 000 SEK (eftersom 1 000 SEK * 100 = 100 000 SEK).

En fondemission kan göras på två sätt:

(1) Aktiebolaget ger ut (emitterar) nya aktier till befintliga aktieägare och ökar samtidigt aktiekapitalet (vanligtvis genom att minska fritt eget kapital med samma belopp). De nya aktierna får ett nytt kvotvärde enligt formeln:

Kvotvärde för varje aktie efter fondemission = totalt aktiekapital efter fondemission / totalt antal aktier efter fondemission.

(2) Aktiebolaget ger inte ut några nya aktier utan ökar bara aktiekapitalet (vanligtvis genom att minska fritt eget kapital med samma belopp). Aktiernas kvotvärde ökar därmed enligt formeln:

Kvotvärde för varje aktie efter fondemission = totalt aktiekapital efter fondemission / totalt antal aktier.

Exempel och beräkningar

De beräkningar som behöver göras vid fondemission förklaras bäst med hjälp av representativa exempel.

Konvention om nya aktier emitteras: Konventionen är att om nya aktier ges ut så skriver man att detta görs exempelvis 2:3, vilket betyder att för varje 3 aktier man äger så får man 2 nya aktier. Om man i detta fall äger 300 aktier innan fondemissionen så får man i fondemissionen 200 aktier, och äger efter fondemissionen sammanlagt 500 aktier.

Exempel: beräkningar om inga aktier emitteras.

  • Antag att aktiekapitalet i ett bolag är 100 000 SEK och att antalet aktier är 100. Varje akties kvotvärdet är då 1 000 SEK (vilket erhålls genom 100 000 SEK / 100 aktier = 1 000 SEK).
  • Bolaget genomför en fondemission genom att omvandla 50 000 SEK av fritt eget kapital (balanserade vinstmedel) till aktiekapital. Inga nya aktier emitteras.
  • Efter fondemissionen är aktiekapitalet såldes 150 000 SEK medan kvotvärdet är 1 500 SEK (=150 000 SEK / 100 aktier = 1500 SEK). Fritt eget kapital (mer specifikt balanserade vinstmedel) har minskat med 50 000 SEK.

Exempel: beräkningar om nya aktier emitteras.

  • Antag att kvotvärdet för varje aktie innan fondemissionen är 2 SEK. Antag att det fanns 100 000 aktier sammanlagt före fondemissionen. Innan fondemissionen var därför aktiekapitalet 200 000 SEK (vilket erhålls genom 100 000 * 2 SEK = 200 000 SEK).
  • Antag att ett aktiebolag gör en fondemission 2:5 vilket innebär att för varje antal 5 av gamla aktier så får innehavaren 2 nya aktier. Antalet aktier som emitteras i fondemissionen erhålls genom beräkningen 100 0000 / 5 * 2= 40 000; dvs. antalet emitterade aktier blir 40 000. Det sammanlagda antalet aktier efter fondemissionen blir såldes 140 000.
  • Antag att fondemissionen innebär att aktiekapitalet ökar med 100 000 SEK (omvandling av fritt eget kapital).
  • Efter fondemissionen är aktiekapitalet såldes 300 000 SEK (= 200 000 SEK + 100 000 SEK). Fritt eget kapital minskar med 100 000 SEK i fondemissionen.
  • Efter fondemissionen är kvotvärdet för varje aktie 2,14 SEK (=300 000 SEK / 140 000).

Så genomförs en fondemission i praktiken

  • Styrelsen eller en eller flera aktieägare skriver ett förslag till bolagsstämman om att fondemission bör genomföras. Förslaget innehåller detaljer om den föreslagna fondemissionen, bland annat gällande: (i) hur mycket aktiekapitalet ska ökas och varifrån kapitalet ska komma (dvs. vilken sorts kapital som ska omvandlas till aktiekapital), (ii) om nya aktier ska ges ut och i så fall hur många per nuvarande aktie, med mera. En detaljerad beskrivning av vad ett förslag om fondemission ska innehålla finns hos Bolagsverket, se: Förslag om fondemission (bolagsverket.se).
  • Aktieägarna fattar på bolagstämman beslut om förslaget om fondemission ska genomföras eller inte. Det räcker vanligtvis med en enkel majoritet (dvs. mer än 50 % av rösterna) för att fatta beslut om fondemission.
  • Fondemissionen genomförs och registreras hos Bolagsverket.

Vanliga frågor

Skillnaden mellan fondemission och nyemission?

I en nyemission tillförs kapital till det aktuella bolaget (antingen ifrån befintliga eller ifrån nya aktieägare), medan inget nytt kapital tillförs bolaget i en fondemission. Detta är den avgörande skillnaden mellan en nyemission och en fondemission.

Varifrån kan det kapital som omvandlas till aktiekapital tas?

Det vanliga är att kapital tas ifrån fritt eget kapital, och mer precist ifrån antingen balanserad vinst eller fri överkursfond.

Kapital kan dock även överföras ifrån någon annan del av bundet eget kapital till aktiekapitalet; exempelvis ifrån reservfond, eller bunden överkursfond.

Vem bestämmer om fondemission ska ske?

Aktieägarna bestämmer via bolagsstämman om ett förslag om fondemission ska accepteras eller inte.

Vad är skillnaden mellan en fondemission och en aktiesplit?

I en så kallad aktiesplit emitteras nya aktier till befintliga aktieägare, och inget nytt kapital tillförs bolaget. Skillnaden mot en fondemission är att aktiekapitalet inte förändras vid en split.

Vad gäller vid fondemission om olika sorters aktier finns?

Fondemissioner kan göras även i de fall olika aktieslag finns i bolaget; exempelvis i det fall det finns A-aktier och B-aktier med olika röstvärde. Utgångspunkten är att fondemissioner i dessa fall görs genom att nya aktier emitteras och att samtliga nuvarande aktieägare erhåller sådana aktier i förhållande till deras ägarandel i bolaget. Exempel finns i artikeln om fondemissioner på bolagsverket.se.

Vad är en riktad fondemission?

En riktad fondemission är en fondemission där inte alla aktieägare har samma villkor. Det kan vara aktuellt i situationer där det finns olika aktieslag.

Hur mycket kan aktiekapitalet ökas som mest i en fondemission?

Gränser för hur stort och hur litet bolagets aktiekapital får vara finns i bolagsordningen. Detta utgör således en begränsning för hur mycket kapital som kan omvandlas till aktiekapital i en fondemission. Dock ska det sägas att dessa gränser för aktiekapitalet kan ändras (beslut av bolagsstämman).

Förändras eget kapital vid en fondemission?

Värdet för det egna kapitalet förändras vanligtvis inte i en fondemission; en fondemission motsvarar istället en omvandling av olika typer av eget kapital till aktiekapital (vilket alltså är en del av eget kapital). Fondemissionen kan därmed sägas motsvara en förändring av hur eget kapital är uppdelat på olika underkategorier av eget kapital.

Ett undantag kan vara då en fondemission görs genom att öka aktiekapitalet genom en motsvarande uppskrivning av en tillgång på balansräkningen; i detta fall ökar det egna kapitalet i fondemissionen.

Hur fungerar beskattning vid en fondemission?

En fondemission leder inte vanligtvis direkt till beskattning. I specifika fall bör dock fackman anlitas.

Ambitionen är att innehållet på StartaEgetInfo.se ska vara korrekt; men mallar och information är gratis och används helt på användarens eget ansvar, och ska användas bara om tillräcklig kompetens innehas av användaren. Läs mer på länken ”Cookies och disclaimer” (längst ned).